Filippo Pignatti – CEO of The Classic Car Fund

I meet up with Filippo Pignatti in a former Porsche dealership on the outskirts of Zurich that he, together with two other petrol heads, has transformed into a spectacular car IMG_1720showroom with exactly the right pit lane smell, featuring a selection of the cars in The Classic Car Fund (TCCF). This is also the HQ of the TCCF and where Filippo has his office. Italian and from Modena (where else?) by birth, he is a true European nowadays based in Switzerland where next to running a family office business he set up the TCCF five years ago, driven both by a passion for cars and for uncorrelated assets.

As Filippo tells me over an excellent espresso in the pit bar that is one part of the showroom, and as most readers of this blog know, well selected classic cars have provided better returns to investors over the last decade than most traditional and alternative assetIMG_1719 classes, including things such as art, wines and gold. This is partly driven by the falling interest rates since the financial crisis, but also by baby boomers becoming solvent and realizing their childhood dreams and emerging market buyers that were not there a decade ago. “The Chinese have so far only been able to own classic cars abroad,” Filippo explains, “but that is about to change and that will create even greater demand in the future”.

The philosophy of the The Classic Car Fund is simple; buy well-selected cars at attractive prices following a thorough evaluation by an independent expert, and sell them later at a profit. The fund is not focused on any specific make or production year, but the emphasis is clearly on sports cars from various periods, especially Italian and quite a few of them from Filippo’s home city Modena. Holding periods vary vastly but the fund does not fall in love with its investments. Some cars have enabled the fund to realize a healthy double-digit profit in as little as three months, others will remain in the fund for up to a few years.

foto 7
An MG K3 Magnette 1933, owned by the fund for 19 months and then sold at a net profit of 25.3%

As always it is easy to be clever with hindsight and arguably you could have bought most Ferraris from the 90’s and earlier in these last years and realized a good profit. But it’s not just about finding the right model. “It has to be the right car”, Filippo explains, citing factors such as early production years, small, limited series, or, slightly surprisingly, famous previous owners. This last point explains two satellite positions in the fund’s current portfolio, a Maserati Quattroporte once owned by Elton John, and a fully-loaded and personalized Range Rover Sport initially ordered by David Beckham. “Obviously buying a famous person’s car brings an additional risk”, says Filippo and hints at the person’s reputation. “Should it come out tomorrow that David Beckham was doped through his whole career, that would not necessarily be good for the value of the fund”. Luckily though, the risks of that happening seem relatively small.

Next to selecting the right cars, the additional challenges of a car fund are the same as with a private car collection, most notably that you need a place to store them that is not only dry and warm but that also allows for regular exercising to avoid the cars being damaged from being immobilized. The TCCF stores its cars in various locations in IMG_1722Switzerland and Italy, and employs mechanics to keep them in shape. Two additional features of the fund further strengthens the link with private collections: subscriptions are permitted in kind, meaning that you can buy into the fund through a car or a car collection, following an evaluation by an independent expert. Ownership passes to the fund but the original owner receives a buyback guarantee at the same price up to two years from the point of purchase. Also, and perhaps of more interest for most, against a small fee, fund investors may borrow and drive the cars in the fund over a day or a weekend. Filippo smiles and says “take the Testarossa in the showroom down to St. Moritz over a weekend. If anyone asks you can truthfully say it’s your car, as it is part of the fund you are an owner of”.

20150310_151240_resized1
A beautiful Fiat Touring Aerodinamica 1939, owned by the Fund for 7 months and then sold for a net profit of 8.3%
IMG_1716
Filippo Pignatti, CEO and fund manager of The Classic Car Fund

In Filippo’s eyes, the tangible nature of the assets in the fund as one of its best guarantees of future value. “If something goes bad or the market turns completely, we can always sell the cars, making sure you do at least get part of your investment back”. He is also the firstto say that this is not something for the core of your portfolio but rather a satellite position. In terms of the current market he does not see any dramatic changes but some signs that it is becoming more selective, meaning greater expertise and competence will be required going forward. He also sees a breaking point relating to the electronic age: “the Testarossa, or Culo largo (large ass) as we call it in Italian, is a mechanical car. the LaFerrari is very complex electronically, which does not necessarily bode well for future values as it gets increasingly old and fragile”.

The Classic Car Fund has been running since 2012 and has provided investors with net returns of 7% on average p.a. after fees without any negative years (as per April, 2016). It shows no correlation to traditional assets and could thus be an interesting addition to a diversified investment portfolio. At its core though, it is really about the passion for cars. Before we shake hands and part, Filippo concludes with some very sensible words. “I always tell people that if you buy a classical car, do so because it is a car you like and that you like driving. After all, that is really what these cars are for”.

For further information on The Classic Car Fund you are welcome to contact me over the blog.

Advertisements

Spain to Scotland and back in a week – Days 3 and 4

Part 2 of Spain to Scotland electric vehicle trip with Tesla Model S – (reblogged)

Drive & Dream

It was nearly 6pm when we left Portsmouth. Three hours later than planned, but we had a full battery and only 250kms to go.

How did we choose our next stop when we’ve never driven an EV in the UK before?

The way we plan trips is partly based on where we want to go and partly on the overnight charge options available. Overnight charging is key because the car is stopped anyway.

In the UK there are a growing number of motorway services with 22kW charge points (Ecotricity have set up many) but sleeping in a UK motorway service stop is not high on my list of things to do.

One day hotels.com will have a filter option for hotels with charge points but the only resource I know of now is the excellent zerocarbonworld.org site. They have helped many UK hotels install 7kW outlets, which is the bare…

View original post 569 more words

The first two days – Madrid to the South of England

Very interesting article describing a trip from Madrid to Scotland in an electric Tesla Model S! To be continued…

Drive & Dream

So, the whole point of Drive & Dream is to make electric car touring as easy and pleasant as possible, in order that people can overcome their worries and start buying electrics by the million.

This means that we are always doing something for the first time, because after that it’s easy.

On this trip we were to try the first long (24h) ferry crossing with on board recharging. All the rest, I thought, was just routine. Ah, how innocent. 🙂

If you recall, back in September we did the first Tilburg to Southern Europe trip. Then, it was a challenge just to locate and book a hotel or lunch stop with a reasonable (7kW+) charge point. We drove down through Belgium and France to home in a weekend and on the way confirmed places like the Parador in Lerma as great places to stop.

So on this trip day…

View original post 864 more words

Ferrari California T – World Première – the turbo is back!

I had the privilege to attend the world première of the new Ferrari California T at the Museo Casa Enzo Ferrari in Modena in February.

Ferrari California T

The front is all new and inspired by the Ferrari F12 and FF. It is much sportier and I have to say it looks much better than the original California (which I had the privilege to own). The back of the car, exhausts, diffuser etc. also looks better and sportier. The shape of its flanks is inspired by the classic Ferrari 250 Testa Rossa; not bad at all… It also has some resemblance to the beautiful (moderon) Alfa Romeo 8C.

Ferrari California T

Ferrari California T

The rear has been improved and is now lower and better looking.

The interior has been overhauled as well and is more in line with the other Ferrari models (458, FF and F12). The seats are thinner and thus provide more space in the back.

Technical highlights
The big news is the use of a turbocharger in a Ferrari. The last Ferrari with at turbo was the Ferrari F40, more than 20 years ago!

The specs are amazing; remember this is the “entry-level” Ferrari… (original California in brackets):

  • Power: 560 HP (460 HP)
  • Acceleration 0-100 km/h: 3.6 s (3.9 s)
  • Top speed 316 km/h (310 km/h)

Power is really up. To put this into perspective: it has 10 HP less than the 458, more power than any Lamborghini Diablo, only 20 HP less than the original Lamborghini Murcielago or 45 HP more than the Ferrari 575M V12.

Ferrari states, with a lot of emphasis, that there is no turbo lag and that the California T sounds like a proper Ferrari. Let’s wait and see…

Summarising it looks better and more athletic than the original California and it has the power to match it.

For those he want the tech details; the presentation:

Geneva Motor Show 2014 – report

Thanks to a last minute reschedule of flights I was able to make it to the Geneva Motor Show this year. I was only able to spend about an hour visiting the Motor Show, so what follows is a short summary with a somewhat limited photo gallery (taken with my iPhone).

Porsche
The Porsche 991 Targa is as beautiful in the flesh as in the pictures and I was lucky enough to see the roof mechanism in action. Amazing…

There were a couple of Macans in the stand, but both where in an awful dark brown metallic colour. The car looks good though, better than it’s bigger brother the Cayenne and better than the Audi Q5, with which the Macan partly shares the underlying platform.

IMG_1169

I tried the back seat of the Macan. Nice but marginally less spacious than my current BMW X3. The luggage space is smaller than the X3 as well.

Nice car though; I’m Thinking about selling the X3 and getting the Macan (or the Maserati Ghibli, see below).

BMW
Looking at pictures, I have not been convinced about the styling of BMW’s electric sports car, the i8, but in the flesh it is absolutely stunning. In the dark grey colour exhibited on the stand it was very desirable. Maybe the most desirable sports car in Geneva; I didn’t see that one coming.

IMG_1158

The BMW 4-series Gran Coupé looks really good. I have also posted a large gallery of photos. Looking at this car, I wonder whether they will sell any 3-series Saloon…

IMG_1159

For those who don’t follow BMW:s new, intricate numbering system:

  • The 3-series is build as a 4-door Saloon, a 5-door Touring or a 5-door GT (the latter is a BIG hatchback).
  • The 4-series is essentially the same car, but it is build as a 2-door Coupé, a 2-door Convertible or a 5-door “Gran Coupé”, i.e. an elegant 5-door hatchback with coupé-like roofline (think: Audi A5 Sportback)

Tesla
The Model S is great. I liked it even more than I thought I would. Ergonomics are very good; the big centre touchscreen display is really easy to use. It  feels like “Car 2.0” or like the first iPhone. The future is here today…

It’s electric, it’s pretty, it’s practical (seats 5 or 7, huge boot) and it’s fast. What’s not to like? Maybe the interior doesn’t have the premium feel of the best german competitors…

Please read my fellow blogger’s excellent test drive report of the Tesla.

Ferrari
The new California T looks better than the original California (which I had the privilege to own during two years). I attented the launch of the California T a couple of weeks ago in Modena and will write a separate report on the car and the event. Stay tuned.

Maserati
The Alfieri concept car is very beautiful. Hopefully Maserati’s upcoming sports car (smaller than the GranTurismo), will look similar to this concept. Sorry about the poor picture.

IMG_1166

The Maserati Ghibli is a really nice entrant in the medium/high end saloon market, competing with the upmarket 6-cylinder versions of the BMW 5-series, Mercedes E-Klasse (and CLS) as well as the Audi A6. The blue car on the stand was highly desirable. I’m considering buying one, seriously.

IMG_1164

Jaguar
Could they build a car even more beautiful then the F-TYPE Convertible? Yes! The F-TYPE Coupé is absolutely stunning. On looks alone, this car is the Motor Show’s star:

IMG_1161

But the Convertible stills looks very good…

IMG_1163

Alfa Romeo
Alfa showed an open version of the 4C, the 4C Spyder. Nice design, in a Louts Elise kind of way, with added carbon fibre.

Audi
The new TT looks very similar to its predecesor. It’s nice but…yawn…

Lamborghini
The new Huracan is a stunner in the flesh, although a bit extreme for my taste. How did I not manage to take a proper picture?

Mercedes
S-Klasse Coupé
: considering the huge size of the car it is remarkably good looking…

IMG_1156

Short Summary
The BMW i8 and Tesla Model S surprised me, in a very positive way. The F-TYPE Coupé was a stunner.

Geneva Motor Show

Tesla Model S – the future Thrill of Driving?

Model S exterior

Tesla a while ago opened a showroom in downtown Zurich, where until now they have sold the Tesla Roadster that has now gone out of production. Judging by how many you see on the streets, they did it with some success. Since a couple of weeks, it has now been replaced by the Model S, Tesla’s new flagship. Well, actually new is to be taken with a pinch of salt, the Model S was first presented in 2009, but for various reasons didn’t go into production until 2012 (so far it has only been sold in the US). Yesterday I had the opportunity to have a closer look at it and, although beeing a sceptic to the future of electrical cars, I’ll admit it was very, very impressive.

the Model S is a very successful design. It has been developed by Tesla and is produced in Tesla’s factory in California, but has a strong resemblance to the Jag S-type (maybe the S in the name that does it…), but with a leaner, sportier touch. Furthermore Tesla use Mercedes parts for things such as gearstick, windowlifters etc., logical since MB is a partial owner of the company. Next to the design, one of the first things you notice is the absence of a visible engine, meaning you have plenty of storage space both under the front-hood (approx 150 litres) and in the back (up to 1640 litres), as the Model S is in fact a hatchback that can even be ordered as a 7-seater (two luggage seats turned the wrong way for children). The electrical engine sits, along with the battery, under the car, helping it to both an almost ideal weight distribution, and also to a low center of gravity. The battery itself weighs a whopping 600 kgs, putting the total car at 2.1 tons, and this is obviously still the big drawback with the concept of electrical cars.

Tesla claim a range of 480 km for the larger, 85 kWh engine, at an average speed of 88 km/h (the smaller 60 kWh engine manages 370 km), so far unrivalled among electrical cars. Obviously this is under ideal conditions, the question is how much that range is reduced doing 150-160 km/h on a German Autobahn. Unfortunately, the answer is probably “a lot”. Charging can be done both from a normal plug and from the kind of high-voltage stations you start to see in citys, notably London. A full charge from a normal plug takes about 30 hours but only 4-5 with a high-voltage plug.

Model S interior

The interior of the Model S if beautifully crafted with no small-series feel, and has to be considered very avantgarde. The first thing that strikes you is the GIANT 17-inch touchscreen in the middle, covering a multitude of functions and making standard cars look as from another age. The interior is also very spacious, helped by the absence of any transmission tunnel. At first sight, a very nice effort with a modern and luxurious feel. Remains to be seen if this is all confirmed after a few miles, and I very much looking forward to communicate some driving impressions from a test drive soon.

In Switzerland, the bigger engine car with decent equipment will cost around 100-110′ CHF, so around 80-90′ EUR. IF driving it is as good as I’m led to believe, and IF the range is anywhere close to what is claimed, that is a fair price, especially if you consider that driving costs are estimated at around 15-20 CHF for a full load, which would mean around 4-5 CHF per 100 km, if the range is stands the test. Not bad for a big family hatchback!

Whether electrical cars in general, and Tesla in particular are the future remains to be confirmed. It will probably take a battery revolution to make it a viable concept for the greater public, something that still looks a bit away. Tesla on the other hand is a one-product company currently valued at over USD 5bn, or 816 times projected 2013 earnings, making it the most highly valued car manufacturer in the world. Quoted on Nasdaq, in 2012 the company still loot money, and its future (in general and as an independent identity, as it is in spite of its valuation considered as a clear takeover target) is not fully clear, knowing that a change in ownership might very quickly change the profile of the company and its products. The current waiting list in Switzerland for the Model S is around two years. I’m not fully sure I would be confident enough to leave a deposit payment for that long…

Möte med våren i Zürich i en Triumph TR4 -65!

IMG_4583

Vårens ankomst välkomnas väl av de flesta, men kanske speciellt av oss oldtimer-förare. Har vintern dessutom varit ovanligt lång och kall som det här året, med mycket begränsade möjligheter att motionera ögonstenen mellan november och april, då pirrar det alltid lite extra i magen när landskapet börjar grönska, vägarna torkar och luften blir mild!

I mitt fall är ögonstenen en Triumph TR4 från -65, inköpt i Danmark i slutet på 2011 och sen dess rullandes hos mig i Zürich. Här börjar ju våren lite tidigare än i Sverige, och i början på april var det så dags att gå upp till garaget, lyfta av dammskyddet, dra ut choken, trampa två gånger på gasen, vrida om nyckeln och hoppas på det bästa. Inte mycket reaktion på första försöket. Ej heller på andra. En märkbar hostning på tredje, och på fjärde är vi igång, först lite tveksamt men snart med ett härligt bluddrande ur alla fyra cylindrar i Ferguson-blocket. Triumph talade alltid ogärna om det, men motorblocket kom ju ursprungligen från traktorvärlden, så de 105 hk som tas ut ur 2 liters cylindervolym är riktiga ardennerhästar. Och mycket likt dessa arbetsdjur är det vridmomentet snarare än höga varvtal som är motorns bästa sida.

IMG_4591

Med handskar och skärmmössa på och med oljan på arbetstemperatur blir svängarna lite snabbare och närvarokänslan total. Väghållningen, med stora däck i varje hörn kan närmast beskrivas som 60-tals gokart, styrresponsen som förvånansvärt snabb och den väldigt stela bakaxeln som rätt egensinnig när asfalten är sprucken. Sittandes väldigt nära marken i en fart som må kännas som 150 km/h men sällan överstiger 80 km/h har man den extra bonusen av att känna lukten av allt från vårblommor till kogödsel. The thrill of driving i sin mest oförfalskade form! Med ännu snötäckta alptoppar som kuliss närmar sig en tvärt svängande nedförsbacke snabbt, och insikten gör sig påmind att motorbromsning i alla 60-talsbilar har en helt annan innebörd än att det är kul – det är en nödvändighet, om man inte vill lukta på blommorna på lite väl nära håll…

Sen den första turen har det vid det här laget blivit ytterligare ett par, och om minnesvärda Triumph-utflykter, oldtimer-världen i stort samt car spotting och lite annat smått och gott från bilmetropolen Zürich ska det bli mitt nöje att, som medförfattare på Thrill of Driving-bloggen, berätta mer om under kommande månader!

Ladies and gentlemen, start your engines, spring is here!

Zürich-hälsningar,

Christoffer

IMG_4585

PARIS: Salongens stjärna: Jaguar F-TYPE

När jag var i Genève förra året så tyckte jag att Ferrari F12berlinetta var salongens stjärna. Jag tycker fortfarande att det är en fantastiskt vacker bil, men Paris-salongens stjärna var en annan; Jaguar F-TYPE. Riktigt, riktigt snygg! Framför allt framifrån och från sidan, men även bakdelen är helt ok.

Invändigt har bilen väldigt bra stolar med utmärkt sidostöd. Bilen jag provsatt hade “Performance”-stolar som är extrautrustning. Inredningen är snygg och sportig och med tillräcklig bra finish för prisklassen.

Tvärtom mot vad vissa motorjournalister tycker, så tycker jag att F-TYPE känns väldigt prisvärd, framför allt toppmodellen med V8 och kompressor som ger 495 hästar. Det är 35 fler än i min California och då får man ta i beaktande att F-TYPE är billigare än en Porsche 991…

Toppmodellen avverkar 0-100 på 4,3 s. Även de sexcylindriga varianterna, i två trimningsgrader, är snabba med 340 respektive 380 hästar. Modellerna med V6:a är dessutom lite lättare. Mellanmodellen med 380 hästar ser väldigt intressant ut. För lite mer pengar än en Boxster S får man väldigt mycket bil. Det ska bli mycket intressant att se hur de är att köra. Leveranser börjar i vår. Coupén-varianten kommer ett år senare.

KONTAKT: Aston Martin Vanquish – vackrast just nu!

Såg nya Aston Martin Vanquish när jag var på Aston Martins fabrik i Gaydon och den är  såååå vacker!!!

Det är svårt att slå Aston Martin DB9/Virage/DBS när det gäller utseende men Vanquishen gör det. Den är mycket sportigare än DB9/Virage utan att verka så kit:ad som DBS, som iofs också är snygg.

Chassit är den senaste generation av Aston Martins VH-plattform i aluminium (version 4) och är mer vridstyvt än tidigare. Annars är den stora nyheten att alla karrosspaneler är av kolfiber, vilket håller vikten “nere” på 1739 kg.

Motorn har 573 hästar och bilen avverkar 0-100 km/h på 4,1 sekunder, vilket är bra men inte överväldigande. Min California är snabbare på den punkten. Tekniskt sett är den svaga punkten möjligtvis den sexväxlade lådan från ZF, men det får jag återkomma om efter en provkörning.

Elektroniken har uppdaterats med en ny navigator från Garmin, men den testade jag aldrig. Däremot är det “haptisk” feedback på knapparna i mittkonsolen, precis som Fisker Karma. När man trycker på dem får man en liten vibration som feedback. Coolt!

Bilen har en fin inredning; den är ett rejält lyft mot den tidigare inredningen som funnits i alla Aston-modeller sedan DB9 introducerades 2004. Enda bristen är att stolarna ger för lite stöd för mig i sidled. Det går att få med skålade skalstolar men då blir man av med baksätet. Provade att sitta i baksätet och det är bättre än i min California och i nivå med mina gamla Porsche 996/997. Dock är Porsche 991 marginellt bättre. Bagageutrymmet är större än i tidigare modeller; 368 liter, vilket är 60% mer än i DBS, men ändå begränsat. Är man två kan man lasta saker i baksätet eller beställa bilen med bagagehylla i stället för baksäte.

Pris i Sverige blir 2,4 MSEK + extrautrustning.

På pappret matchar den inte nya Ferrari F12, men det behöver den inte göra heller. Aston Martin Vanquish är mer GT-bil än vad Ferrarin är. Och  behöver jag verkligen Ferrarins 740 hästar?

PARIS: BMW Active Tourer och M135i xDrive

BMW visade konceptet Active Tourer som i princip är en produktionsfärdig version av det som kommer att heta BMW 1-serie GT. Trots att bilen är byggd på höjden (som gamla A-klass och Audi A2) så är den fortfarande väldigt snygg. Prototypen är en laddhybrid, men den kommer till att börja med att ha vanliga drivlinor, inklusive en 3-cylindrig motor. Detta blir också den första framhjulsdrivna bilen från BMW…


BMW M135i (nu även med xDrive) och M5 är fortfarande väldigt attraktiva bilar. Inte minst minst i färgerna ovan: M135i i Estorilblå och M5:an i matt silver (Frozen Grey).

PARIS: Porsche visar fyrhjulsdrivna Carrera 4(S) – äntligen svar på frågan om rumpan!

I ett tidigare inlägg frågade jag mig om de breddade, fyrhjulsdrivna 991:orna hade för stor rumpa (se: Nya Porsche Carrera 4 och 4S – är rumpan för stor?). Nu har vi svaret på frågan. Det är visuellt liten skillnad jämfört med de tvåhjulsdrivna versionerna, men de breda fyrhjulsdrivna bilarna är minst lika snygga. Jag tycker att det blir riktigt lyckat med den bredare baken, ljusrampen mellan ljusen bak och de vassare dörrtrösklarna på sidan av bilen.

En annan nyhet är att 991:an nu går att beställa med glastaklucka och då blir taket svart. Snyggt, tycker jag.

Bilderna nedan är på två Aqua-blå bilar: en Carrera 4 med glastaklucka och en Carrera 4S med vanligt tak.

PARIS: Ferrari och bagage – hur hänger det ihop egentligen?

Ferrari FF är en oerhört praktisk bil. Jag skojar inte. Provade att sitta “bakom mig själv” i baksätet och det är mycket bra långfärdskomfort för fyra(!) vuxna. Och bagageutrymmet är stort, se bilden på de bruna väskorna nedan (det är alltså stora väskor även om det inte syns på bilden). Som en jämförelse kan ni också se hur mycket bagage det går in i en 458 Italia; inte så dåligt det heller i och för sig, för en så extrem bil.

En nyhet för i år på FF är att det går att få ett glastak som skapar stor rymd i coupén.

Egentligen är FF den ultimata bilen; praktisk och extrem på en gång. Synd bara att jag fortfarande inte kommer överens med utseendet…

PARIS: Mercedes CLS Shooting Brake – snygg, snabb och praktisk! Är det ett ålderstecken?

Mercedes CLS Shooting Brake är riktigt rymlig och snygg (inte minst AMG-varianten). Till skillnad från “vanliga” CLS, som endast är 4-sitsig, så är Shooting Brake 5-sitsig. Allt familjen behöver. Börjar jag tycka om Mercedes? Och i så fall är det ett ålderstecken? Frågetecknen är många…

Vid närmare eftertanke vill jag hellre ha en Porsche Panamera Sport Turismo, på samma tema, så jag är väl fortfarande OK.

PARIS: Nya Audi A3 Sportback och S3 – vad ska man säga?

Det krävs ett tränat öga för att se någon skillnad på nya och gamla A3…

Tredje generationen A3 bygger på VAG:s nya MQB-plattform som även utgör grunden för nya Golf. När det gäller femdörrarsversionen Sportback, så är den nya bilen lite större än den gamla. Baksätet är riktigt bra, för en bil i den här storleksklassen.

Audi S3, med 300 hästar, känns sportig och fin, inte minst bilen jag provsatt som hade läder med sömmar i form av romber (“quilted”). Enda problemet är att jag hellre skulle ha en BMW M135i (320 hästar) för körglädjen, eller AMG-versionen av nya Mercedes A-klass (340 hästar ryktesvis), för att den är så snygg och fin.

Vad ska man säga om Audi A3/S3? Habegäret infann sig inte riktigt…

PARIS: Största överraskningen: Mercedes A-Klass – nej, jag skojar inte!

Största positiva överraskningen på salongen var nya Mercedes A-Klass. Väldigt snygg ut- och invändigt, framför allt i AMG-utstyrsel som ser riktigt sportig ut. Ser fram emot den riktiga AMG-bilen, A 45 AMG, som kommer att ge Audi S3 och BMW M135i en match.

A-Klass är rymlig invändigt, inte minst med rymdkänslan som glastaket ger. Interiören har en fin finish, bra detaljkvalitet och känns riktigt sportig.

Jag trodde aldrig att jag skulle vilja ta med mig en Mercedes hem!

 

PARIS: McLaren P1 – inte så ful som jag befarade…

I ett tidigare inlägg (McLaren visar superbilen P1 – nej, nej, nej!) tyckte jag att McLaren P1 var riktigt ful. Nu har jag sett den i verkligheten och det var inte så illa. I en annan färgkombination skulle den nästan vara snygg, men bara nästan…

En kul detalj på bilen som visades i Paris är att däckens mönster bildar McLaren-loggan (se närbild nedan).

De visade förstår också upp lillebror McLaren MP4-12C, i såväl Coupé- som Spider-utförande. Jag tycker att den är fin men jag skulle i slutändan hellre köpa en Ferrari 458.

PARIS: VW Golf generation VII – nu som GTI!

Volkswagen Golf generation VII är en bra och trevlig, men lite tråkig bil, precis som en Golf ska vara. Det var ett bra baksäte i femdörrarsversionen som jag provsatt. Jag behöver dock vänja mig lite vid utseendet på bilen, även om det är helt OK.

Mer intressant för undertecknad är GTI-versionen som ni ser på bilderna nedan. Den är väsentligt snyggare; faktiskt snyggare i verkligheten än på bild. Än mer intressant blir det om man väljer till “Performance Pack”; då ökar hästkraftantalet från 220 till 230 och bilen får en elektronisk styrd diffbroms (XDS) mellan framhjulen som kapar tiden runt Nürburgring med 12 sekunder!

PARIS: Lamborghini Gallardo får sin andra facelift – suck…

Gallardo går in på sitt 10:e (!) modellår nästa år. Först 2014 kommer ersättaren – en helt ny Gallardo. Tills dess får vi hålla tillgodo med en andra (!) facelift.

Den uppdaterade Gallardon verkar inte få den dubbelkopplingslåda som kommer i systerbilen Audi R8 från 2013 års modell, utan får hålla till godo med den äldre och brutalare enkelkopplingslådan.

Min 5-årige son hävdar att han tycker bättre om Lamborghini än Ferrari. Jag antar att upproret börjar tidigt…